Sverige är i ett nytt säkerhetspolitiskt läge efter Rysslands invasion av Ukraina. Både det civila och militära försvaret ska rustas upp igen, dessutom har Sverige gått med i Nato.
Det är några av huvuddragen som präglar försvarsberedningens slutrapport idag. Där kommer man att lämna förslag på totalförsvarets utformning fram till år 2030. I beredningen sitter representanter för de åtta riksdagspartierna, sakkunniga och experter.
Sveriges luftförsvar är en av de heta frågorna. Kriget i Ukraina har satt fokus på vikten av ett fungerande luftförsvar bland annat mot robotar och drönare. Sverige ska ingå i European sky shield initiative, ett samarbete mellan flera länder om luftförsvar. Beredningen väntas också vilja se en upprustning av Sveriges nationella luftförsvar.
En annan fråga är hur många brigader armén ska ha. Det finns en politisk vilja att se fyra brigader, medan överbefälhavaren tidigare sagt att man vill prioritera att snabbt få två armébrigader i stånd att delta i Natos markoperationer.
Mer pengar till försvaret
Natos målsättning är att medlemsländer ska lägga minst 2 procent av BNP på försvarsutgifter. Mycket talar dock för att att det inte räcker för att snabbt få till en upprustning. Enligt uppgifter till SVT vill man att Sveriges mål snarare hamnar strax över 2,5 procent till år 2030. Det finns också en diskussion inom Nato att försvarsutgifterna snarare bör ligga runt 2,5 procent.
Frågan är också varifrån pengarna ska komma. Socialdemokraterna vill gärna se en form av beredskapsskatt på höga inkomster för finansieringen, det vill inte regeringspartierna.
Försvarsberedningen ser däremot inte ut att ge ett klart svar på frågan om värnpliktiga ska kunna skickas utomlands, till exempel i Natoinsatser i andra länder i fredstid.
Man har diskuterat om värnpliktiga efter avslutad utbildning ska kunna skickas till Sveriges kommande truppstyrka i Lettland. Något sådant besked kommer inte idag.