Miljardsatsningar på nya kärnvapen, rivna nedrustningsavtal och ökad aktivitet vid testanläggningar. Mycket pekar på att vi inte bara står inför en ny kärnvapenkapprustning, utan att vi är mitt i den.

– Det är en enorm förändring som skett under kort tid som är helt unik, säger Erik Melander, professor och föreståndare för Alva Myrdals centrum för kärnvapennedrustning.

”Det finns bara ett sätt att vinna en kapprustning. Att inte delta alls.”

Så skrev USA:s tidigare försvarsminister William J. Perry i ett kritiskt debattinlägg 2016, efter att det offentliggjorts att USA ska uppgradera sin kärnvapenarsenal de kommande 30 åren.

Kostnaden? 1,5 biljoner dollar.

Ryssland vill inte vara sämre och landet har under en lång tid arbetat för att modernisera sina kärnvapen.

När Putin godkände landets nya budget i slutet av november, riktades 120 miljarder dollar till landets försvar. Det är en tredjedel av hela statsbudgeten, och på lika höga nivåer som under de sista åren av Sovjetunionen, enligt The Moscow Times.

Konflikterna ”skarpare och tydligare”

Kinas agerande kring Taiwan och Sydkinesiska sjön samt invasionen av Ukraina är några av kylklamparna i den minst sagt frostiga relationen mellan stormakterna USA, Kina och Ryssland.

– Situationen nu är mycket farligare än förut. Konflikterna mellan stormakterna har blivit skarpare och tydligare, säger Erik Melander, professor och föreståndare för Alva Myrdals centrum för kärnvapennedrustning.

Och bara under de kommande åren väntas Kina fördubbla sina kärnvapen, samtidigt som Ryssland och USA nu kastat alla överenskommelser från kalla kriget i papperskorgen.

Varnar för möjligt tvåfrontskrig

Samtidigt slår en ny rapport från den amerikanska kongressen fast att USA måste förbereda sig för två kärnvapenkrig, på samma gång. Ett mot Ryssland och ett mot Kina.

– Den stora frågan är vart rivaliteten mellan USA och Kina tar vägen. Men det finns ännu möjlighet att styra upp den relationen, säger Erik Melander.