Då osäkerhet råder om en ny teknik eller ett politiskt beslut är farligt eller inte, då ska det betraktas som farligt, också om säkra vetenskapliga bevis saknas. Det här slår den så kallade försiktighetsprincipen fast. Varför accepteras det här allmänt som rimligt utom då det gäller klimatet, trots att vi har säkra bevis, frågar Svenska Yles vetenskapsredaktör Marcus Rosenlund.
97% av klimatforskarna är överens om att den globala uppvärmningen är ett faktum och att människans aktivitet är den huvudsakliga orsaken till den. Det här är ett argument som brukar kastas fram med jämna mellanrum.
Hänvisningen till 97% bottnar sannolikt i en studie från 2013, publicerad i Environmental Research Letters där forskarna gick igenom 11 944 vetenskapliga artiklar med sökorden “global warming” (global uppvärmning) eller “global climate change” (global klimatförändring).
Av dessa tangerade 4 014 artiklar direkt orsakerna till den senare tidens globala uppvärmning, och 97,1% av de här artiklarna stödde det vetenskapliga konsensus som säger att människan är orsaken till uppvärmningen.
En annan metastudie från 2017, gjord av James L Powell, chef för National Physical Science Consortium i USA, plöjde genom 54 195 vetenskapliga artiklar skrivna under åren 1991 till 2015. Av de artiklarna höll 99,4% med om att uppvärmningen var ett faktum och att vi orsakar den.
Andra motsvarande studier har landat på siffror från 91 till 97%.
Nu finns det ju förstås de som påpekar att det inte spelar så stor roll hur många vetenskapsmän som är överens om vår roll i uppvärmningen. De pekar på det faktum att det fanns en tid då en förkrossande majoritet av vetenskapsmännen var säkra på att jordens kontinenter inte rör på sig eller att månens kratrar är av vulkaniskt ursprung. Också en liten minoritet kan med tiden visa sig ha rätt.
Det stämmer ju i och för sig, men för det första: den generation av forskare som i dag uttalar sig om klimatet har oerhört mycket bättre utrustning till sitt förfogande, och mycket mer högkvalitativ data och överlag kunskap att backa upp sina argument med än alla tidigare generationer sammanlagt. Vetenskapen har gått framåt en hel del sedan det tidiga 1900-talet då man var övertygade om att ingen kontinentaldrift existerade.
Och för det andra så är insatserna oändligt mycket större den här gången, beträffande klimatfrågan. Huruvida Eurasien och Amerika glider isär eller inte rör väldigt få människor i ryggen i deras vardagliga liv.
Däremot, huruvida vi håller på att värma upp jordens klimat med katastrofala följder, det är bokstavligen en fråga om liv eller död för en stor del av alla som lever idag, för att inte tala om de ännu ofödda.
Vi är mer eller mindre tvungna att dra rätt slutsatser nu, och agera utgående från dem. Det kommer med största sannolikhet inte några flera chanser.