Gränsbevakningen har fått starkare muskler att försvara Åland i fredstid.

Marinen har under de senaste åren satsat på att utbilda beväringar särskilt för Gränsbevakningens behov och trupperna beskrivs som en trygghet för Åland i fredstid.

Det handlar om beväringar som under sin ordinarie utbildning vid Nylands brigad och Kustbrigaden också utbildats för gränsbevakningsuppgifter och efteråt placerats i Gränsbevakningens reserv.

Därmed kan de skickas på uppdrag också till Åland i fredstid vid behov, något som Hufvudstadsbladet var först att rapportera om på måndagsmorgonen.

Enligt HBL övar reservisterna regelbundet med sjöbevakningen på Åland.

Utbildningssamarbetet mellan marinen och sjöbevakningen började ta form år 2015, året efter Rysslands annektering av Krim.

Nylands brigads dåvarande kommendör Kjell Törner uppger för Svenska Yle att det fanns ett behov för en mer systematisk utbildning av det här slaget.

Kan användas flexibelt

Enligt HBL har utbildningen skett ”i all tysthet”, men enligt biträdande kommendören Ilja Iljin vid Västra Finlands sjöbevakningssektion ligger det ingenting hemligt i arrangemanget.

Marinens truppförband har redan i åratal utbildat beväringar också med tanke på sjöbevakningens behov, då sjöbevakningen inte har sådana resurser själv.

– De här beväringarna får också sådan utbildning som kan vara till nytta i deras uppdrag som en del av gränsbevakningens trupper, säger Iljin till Svenska Yle.

Han påpekar vidare att reservisterna i fråga kan användas för olika slags uppdrag, inte bara på Åland. Han uppger inte hur stor den nuvarande reserviststyrkan är.

– Sådana detaljuppgifter som har med vår operativa förmåga att göra kan jag inte ta ställning till.

Viktigt att hinna först till Åland

Sjöbevakningens båtar och fartyg får röra sig fritt i åländska vatten i fredstid, men enligt gällande bestämmelser får marinen bara besöka öriket med en eller två mindre farkoster samtidigt och under kortare perioder.

Att snabbt transportera trupper till Åland är därmed en utmaning och ur försvarets synvinkel är det ytterst viktigt att hinna först till öriket i fall av en krissituation.

Har sjöbevakningen tillräckligt med egna båtar och fartyg för att skicka en större trupp till Åland?

– Det beror på situationen, i första hand använder vi våra egna farkoster men det finns naturligtvis också kommersiella alternativ. Allt måste ske inom ramen för demilitariseringen, svarar Ilja Iljin.

Sjöbevakningen har under de senaste åren anskaffat nya, större kustbevakningsbåtar och två nya bevakningsfartyg ska levereras före utgången av 2020-talet.