Taxfree-systemet, havsvindkraften, självstyret och demilitariseringen är frågor som väntas väcka diskussion inför det åländska lagtings- och kommunalvalet i början av oktober.
Den 15 oktober blir det val på Åland. Vi pratade med två ålandskännare som lyfte upp fem frågor specifika för Åland som väntas väcka diskussion.
Mats Adamczak tar varje månad temperaturen på den åländska opinionen via en enkätundersökning vid namnet Åland Gallup.
Johan Ehn, Ålands representant i Helsingfors har en lång erfarenhet som åländsk politiker och minister i landskapsregeringen.
1. Storskalig vindkraft i havet
I dagsläget har Åland cirka 30 vindkraftverk och det finns planer på att bygga hundratals fler på de södra och norra havsområdena.
Åland Gallup visar att majoriteten av ålänningarna förhåller sig positivt till vindkraftverk för elproduktion ute till havs, medan en fjärdedel motsätter sig.
– Jag tror inte att man riktigt har insett omfattningen, säger Mats Adamczak.
Havsvindkraften har blivit en het valfråga och det finns partier som motsätter sig storskalig havsbaserad vindkraft för att de vill värna om miljön.
2. Skatteundantaget – livsviktig för färjtrafiken, krånglig för öborna
Taxfree undantaget, i folkmun skattegränsen, som låter rederierna erbjuda taxfreeförsäljning ombord har länge varit en nödvändighet för att kunna bedriva transport mellan Finland och Sverige, via Åland.
Samtidigt måste ålänningarna göra tulldeklareringar på varor som skickas till öriket vilket ökat på byråkratin och i vissa fall lett till högre kostnader. Efter EU:s nya tullkodex för ett par år sedan har speciellt näthandeln krånglat för den vanliga ålänningen.
Frågan har väckts om byråkratin kring skattegränsen borde förenklas. Röster har också höjts för att slopa skattegränsen.
– Nu börjar man fundera på vad som riktigt är nyttan med den. Speciellt nu när det inte bara drabbar företagen utan också privatpersoner som inte kan beställa från sina webbutiker, säger Mats Adamczak.
3. Hur många kommuner ska Åland ha?
Åland har 16 kommuner för 30 000 invånare. Den åländska kommunreformen har varit en långkörare. Förslaget har varit att slå ihop sexton kommuner till fyra, en fråga som dominerade förra valet, men inte fick gehör i valresultatet.
Det finns kommuner på Åland med väldigt få invånare. Sottunga, Finlands minsta kommun, har 91 invånare och det finns ett flertal åländska kommuner med färre än tusen invånare.
Johan Ehn tror att fokus nu börjar riktas mot förutsättningarna för att kommunal service i framtiden.
– Man kanske inte i så stor utsträckning som tidigare diskuterar exakt antalet kommuner, utan det viktiga är hur man då kan producera den här servicen, säger Johan Ehn.
4. Mera självstyre
Förnyandet av Ålands självstyrelselag har diskuterats mellan Finland och Åland i över tio år och nu senast i en arbetsgrupp på tjänstemannanivå. Johan Ehn tror att frågan kommer att lyftas även under valrörelsen.
Den senaste självstyrelselagen kommer från 1993, medan Finland fick en ny grundlag år 2000.
– Nu har det visat sig att de förändringar som gjordes i grundlagen 2000 får konsekvenser och börjar äta upp lite av vår självstyrelse. Jag tror att alla förstår att en över 30 år gammal självstyrelselag måste förnyas för att kunna vara i takt med tiden, säger Ehn.
Ehn beskriver självstyrelsen som en viss flexibilitet som gör det möjligt för ålänningarna att utveckla sitt samhälle. Den flexibiliteten skulle man nu vilja ha mera av.
– Det kommer det alltid att finnas en viss spänning mellan statsmakten och det självstyrande området, mellan Helsingfors och Mariehamn, säger Ehn.
5. Ska Åland hållas militärfritt?
Ålänningarna går till val i ett förändrat säkerhetsläge. Fredens öar har fått se Finland bli Natomedlem vilket väckt frågan om det ryska konsulatets vara eller icke-vara.
Ur åländskt perspektiv är demilitariseringen och neutraliseringen en fungerande lösning, säger Johan Ehn. Han tycker ändå att det skärpta säkerhetspolitiska läget måste diskuteras.
– Jag kan uppleva att när vi inte är redo att ompröva vår syn på demilitariseringen så blir vi betraktade som lite naiva, som att vi inte ser att det har hänt någonting med säkerhetsläget, säger Ehn.
En färsk undersökning visar att majoriteten av finländarna stöder en avveckling av Ålands status som demilitariserat område.
Ehn menar att det visar på en avsaknad av förståelse för de omständigheter som gav upphov till Ålands särlösning. Han säger att man missar någonting ”väldigt, väldigt viktigt” om man okritiskt ifrågasätter demilitariseringen som historiskt sett visat sig vara en välfungerande lösning.
– Den gjordes i en tid som ganska mycket liknar den tid vi lever i nu. Det vill säga en väldigt spänd situation, i det fallet stod striden mellan Sverige och Finland, säger Ehn.
Your article helped me a lot, is there any more related content? Thanks!