Nätbrottsligheten har blivit allt mer proffsig och övertygande, påpekar it-experter. Det luras allt mer, och finländare förlorar allt mer pengar.
Nätfiskemeddelanden där kriminella vill få tag på finländares nätbankskoder eller kreditkortsnummer är det vanligaste – avsändaren kan till exempel verka vara posten eller banken.
Samtidigt fortsätter investeringsbedrägerier och kärleksbedrägerier att vara ett stort problem.
Det berättar Samuli Könönen som är informationssäkerhetsexpert på Cybersäkerhetscentret vid Transport- och kommunikationsverket Traficom.
– Totalt sett har nätbedragare lurat finländare på rekordmycket pengar i år och det är mycket beklagligt, säger Könönen.
Han påpekar ändå att banker har blivit bättre på att stoppa överföringarna.
Kriminella lurade finländare på cirka 20 miljoner under det första halvåret i år, vilket är nästan dubbelt så mycket som under samma period i fjol, enligt siffror från finansbranschens intresseorganisation Finans Finland.
Mörkertalet tros vara stort.
– I många fall är de drabbade så generade över att ha lurats på pengar att de inte vill berätta om det för någon. De gör ingen polisanmälan och de talar inte heller med banken, berättar Niko Saxholm som är direktör på Finans Finland.
När drabbade själva flyttar över pengarna är det dessutom svårare för banken att kunna göra något åt saken.
Kräver inte särskilt mycket teknisk kunskap
Det har samtidigt blivit lättare för kriminella att utföra brott på nätet.
– Det finns skräddarsydda tjänster för kriminella, så att också de som inte är så kunniga när det gäller it kan utföra olika slags nätbedrägerier, påpekar Könönen på Cybersäkerhetscentret.
Om man är osäker på om något är ett bedrägeri så lönar det sig att kolla med någon i sin närkrets.
– Man kan till exempel visa hurdant meddelande man fick. Och så kan man kolla tillsammans på vad det riktigt handlar om, tillägger han.
Inget större behov för AI-bluffar än
Bedragare verkar ändå inte än ha använt artificiell intelligens i nätbedrägerier i Finland.
– De har inte behövt göra det för de mer traditionella sätten fungerar fortfarande väl, säger Samuli Könönen.
Men it-experter bedömer att AI-bluffar är att vänta så småningom i Finland – till exempel så att brottslingar lurar folk på pengar genom att ringa upp och tala med en bekants röst. AI kan alltså trovärdigt imitera röster.
Niko Saxholm på Finans Finland säger att det lönar sig att förbereda sig inför det här. Till exempel föräldrar och barn, eller vänner kan sinsemellan behöva komma överens om särskilda kodord, om de någon gång i framtiden behöver be varandra om pengar per telefon.
– När man ber en bekant om pengar så borde den begäran innehålla ett visst kodord, så att det är klart att man inte är en nätbrottsling, tipsar Saxholm.
Vissa upplever att cybersäkerhet inte är viktigt
Samtidigt som it-brottsligheten har ökat så upplever cirka 10 procent av finländarna att man inte behöver ta cybersäkerheten på allvar, enligt en enkät av teleoperatören DNA.
– De flesta använder internet, mobiltelefon och dator varje dag, så cybersäkerhet borde vara en viktig fråga för dem. Jag hoppas att de som inte tycker så ändrar uppfattning och använder nätet på ett förnuftigt sätt, kommenterar Samuli Könönen på Cybersäkerhetscentret.