Karin Creutz, forskare och universitetslärare vid Helsingfors universitet, är inte överraskad över resultatet i Yles enkät om rasism. Enkäten visar bland annat att kvinnor och män ser betydligt olika på hur stort problem rasism är i Finland.
En färsk undersökning av Yle visar att det finns stora skillnader mellan finländarnas inställningar till rasism. 48 procent av de som svarat anser att rasism inte tas på tillräckligt stort allvar i Finland. 43 procent är av annan åsikt.
För de som svarat på enkäten om rasism skiljer sig åsikterna beroende på bland annat ålder, kön, hemort, och socioekonomisk status. Bland annat unga är mer kritiska än de äldre och kvinnor mer än män.
Att frågan splittrar är inte överraskande i sig, eftersom minoritetsfrågor och invandringspolitik redan i över ett årtionde har varit en samhällsfråga som polariserar, säger Karin Creutz, forskare och universitetslärare vid Svenska social- och kommunalhögskolan.
Om skillnaden mellan könen konstaterar Creutz att liknande skillnader ofta syns inom politiken.
Creutz anmärker att statistiken i undersökningen inte visar grad eller tolkningsskillnader. De som svarat på enkäten kan ha tolkat frågan olika.
– Det som saknas är hur påståendena motiveras. Någon som svarat har tänkt att rasism inte är ett problem i Finland, medan någon annan kanske menar att de har en stor tilltro till myndigheter och litar på att det görs tillräckligt mot rasism, säger Creutz.
Personer har olika definition på rasism
Creutz tror att en orsak varför det finns splittring i svaren från enkäten är att folk tolkar och definierar rasism olika.
– En del har en ganska snäv tolkning av rasism. Vissa drar gränsen från straffrättsliga principer. Då glömmer man bort fördomar och stereotyper, säger Creutz.
Enligt henne är det här ett politiskt gynnsamt sätt att definiera rasism eftersom det lämnar utrymme för retorik med antingen dold eller helt öppen rasism.
Creutz säger att det under senare år inom olika sektorer i Finland gjorts insatser mot rasism. I och med att rasism i Finland som problem fortsätter att vara utbrett, har insatserna däremot inte kommit med en lösning, säger hon.
– Ett samhälle utan rasism är ju målet. Inte ett ganska rasismfritt samhälle, säger Creutz.
Det finns skillnader också mellan partierna. Vänsterförbundets, De Grönas och SDP:s väljare är de som mest anser att man i Finland inte tar rasism tillräckligt på allvar. Efter dem kommer SFP:s väljare.
Samlingspartiets, Sannfinländarnas och Kristdemokraternas väljare är i stort sett nöjda med hur man i Finland förhåller sig till hur allvarligt rasism är.
59 procent av Kristdemokraternas väljare, 58 procent av Samlingspartiets väljare och enbart 13 procent av Sannfinländarnas väljare har svarat att det är viktigt att rasism inte accepteras i Finland.
– Det är intressant med tanke på att den nuvarande regeringen kommit ut med ett budskap om nolltolerans mot rasism, säger Creutz.
– Det ska inte heller bli så att man talar om nolltolerans men verkligheten visar något annat.