Albanien vill inte att barn och unga ska behöva sitta i häkten och fängelser, men tidigare såg statistiken dyster ut. Ett Sida-finansierat samarbete mellan myndigheter i Albanien och Sverige har hjälpt till att vända utvecklingen. Minderåriga ska nu få hjälp istället för fängelse. Men än har fängelsestraffen inte försvunnit helt.
14-åringar i fängelse
Så sent som 2017 skiljde det albanska rättssystemet inte på barn och vuxna. Det betydde att en 14-åring behandlades på samma sätt som en 35-åring, med polisarrest, tuffa förhörsmetoder och fängelsestraff. I Albanien blir man straffmyndig ett år tidigare än i Sverige, alltså vid 14 års ålder.
2017 började lagen göras om, och 2018 trädde den nya lagen i kraft. Nu skulle man respektera FN:s barnkonvention vilket innebär att barn inte ska sitta i fängelse.
Tanken är att gå från bestraffning till rehabilitering. Det har lyckats ganska väl.
Ludvig Becking Projektledare, Domstolsverket
För att lyckas få den nya lagen att fungera i praktiken tog man hjälp av svenska myndigheter, ett projekt som fortfarande pågår – med goda resultat.
Hela rättskedjan är med
Projektet omfattar hela rättskedjan i båda länderna, alltså Polisen, Kriminalvården och Åklagarmyndigheten. Ludvig Becking vid Domstolsverket projektleder den del av projektet som rör domstolarna; det finns även projektledare för de andra myndigheterna både i Sverige och i Albanien. Han berättar:
– Den övergripande tanken bakom samarbetet är att gå från bestraffning till rehabilitering. Det har lyckats ganska väl vid de två pilotdomstolar som vi jobbar med, säger han.
Färre barn i polisarrest
Pilotdomstolarna är distriktsdomstolarna i Tirana och Durres, Albaniens två största städer. Här har barn som satts i polisarrest gått från 160 ungdomar år 2017 till 34 barn år 2020, en minskning med nästan 80 procent. Och fängelsestraffen har minskat markant, men inte försvunnit helt – se ruta.
Unicef tog snabbt fram ny lag
Samarbetet startade redan innan lagen gjordes om. Från början var tanken också att Sverige skulle stötta Albanien i att rita om sin lagstiftning. Så blev det nu inte, eftersom Albanien fick snabb hjälp av Unicef med att göra om lagen. Den anpassades efter en modellag från Europarådet som i sin tur är anpassad efter FN:s barnkonvention.1 Bakgrunden var att Albanien vill närma sig EU och hade bråttom att få till den nya lagen.
Jonas Högström är ansvarig för alla internationella utvecklingssamarbeten på Domstolsverket. Verket har en lång tradition av att samarbeta med myndigheter i andra länder.– På pappret var mycket på plats när vi drog igång projektet hösten 2017. Problemet var bara att lagen inte var anpassad till hur man de facto arbetar, säger han, och fortsätter:– I Sverige försöker vi skriva lagar som ger anvisningar om hur polis och åklagare ska agera, hur domstolen ska tänka, vilka aspekter man ska väga in i olika bedömningar. Vår lagstiftning är processinriktad. Den här lagen däremot är extremt rättighetsinriktad; barnet har rätt till det här och det här, men det finns väldigt lite vägledning till hur ärendena ska hanteras och hur bedömningarna ska göras, säger han.
Utbildat hundratals
Därför har svenska myndigheter hållit i ett stort antal utbildningar för flera hundra anställda vid domstolar, Polisen, Åklagarmyndigheten och kriminalvården. Hela rättskedjan är med. Det har handlat om allt från hur barn ska förhöras till vilka rehabiliterande åtgärder man kan använda för barn.
Livliga diskussioner
Ett 40-tal utbildningsinsatser har hållits inom projektet. Diskussionerna blev ofta livliga. Foto: Domstolsverket
Vid utbildningarna för domare och åklagare kom det fram att domare behövde vägledning i hur de skulle tillämpa de nya ungdomspåföljderna. Det fanns nämligen ingen rättspraxis eftersom lagen var ny. En viktig del i projektet har därför varit att ta fram en albansk rättsfallssamling. Arbetet resulterade i den lilla boken Case Law Compilations on Juvenile Justice, som har delats ut och diskuterats vid workshops för domare och åklagare från hela Albanien.
”Lätt och smidigt” samarbete
Elina Kombi, åklagare vid distriktsdomstolen i Tirana, har varit involverad i projektet ända sedan det började planeras år 2015. Hon är mycket nöjd.– Samarbetet har gått väldigt lätt och smidigt, särskilt eftersom jag är åklagare och de jag jobbat med också är åklagare. Vi förstår varandra. Projektet har förbättrat vårt arbete och inspirerar oss att prestera ännu bättre, säger hon.
Vilka brott är vanligast bland ungdomar i Albanien?– Det handlar främst om innehav av lätta droger eller kniv eller att ha kört utan körkort – men också stölder av olika grad, berättar hon.
Your point of view caught my eye and was very interesting. Thanks. I have a question for you.