ONTARIO/STOCKHOLM På akutmottagningar i Ontario, Kanada har kräksyndromet CHS (Cannabis Hyperemesis Syndrome) blivit 13 gånger vanligare under se senaste sju åren. I Sverige är detta än så länge en ovanlig biverkan av cannabis.
Cannabis Hyperemesis Syndrome är en biverkan av frekvent cannabiskonsumtion som blivit allt mer uppmärksammad i Nordamerika. Symtomen är, som namnet antyder, säger upprepade kräkningar. Det är ett plågsamt tillstånd som lindras av heta duschar och eventuellt medicinering, men det enda varaktiga botemedlet tycks vara att helt upphöra med drogen.
En observationsstudie från akutmottagningen på ett New York-sjukhus, publicerad 2018, avslöjade att en tredjedel av de intagna, dagliga marijuanakonsumenter, hade upplevt illamående och kräkningar, som upphörde när de duschade hett. Utifrån studieresultaten gör forskarna en djärv beräkning: ungefär 2,75 miljoner amerikaner kan varje år kan lida av CHS-liknande symtom.[i] En annan studie från Denver, Colorado 2019, visade också att CHS är relativt vanligt bland akutbesöken.[ii]
En senare systematisk översikt av 17 studier från 2009 till 2021 visar att även medicinering av bensodiazepiner eller andra lugnande läkemedel kan hjälpa, eventuellt också salvor. Men att den bästa medicinen är att helt sluta använda cannabis. Symtomen hos de patienter (18 -35 år) som ingår i översikten uppträder tidigast sex månader efter debuten med drogen.
Tre olika teorier hur kräkningarna uppkommer har presenterats. Alla tre handlar om den psykoaktiva rusgivande substansen THC, vars halt i cannabis har blivit allt högre. En hypotes är att THC påverkar CB1- och CB2-receptorerna i magtarmkanalens nervsystem, bland annat genom att hämma antikräkreflexen. Den andra möjliga mekanismen är att THC ackumuleras i hjärnans fettvävnad som sedan frisläpps vid stress eller matuppehåll och ger en ”återförgiftning” av cannabis. En tredje förklaring är att det handlar om en genetisk polymorfism, det vill säga att DNA förändras utan att den biologiska funktionen påverkas. I det här fallet genom att nedbrytningen av THC i levern blir långsammare så att vissa metaboliter (nedbrytningsprodukter) ansamlas och leder till överkänslighet av kräkreflexen
Den forskning som hittills publicerats har visat ett samband mellan legaliseringen av cannabis och ökning av antalet CHS. Det är dock oklart hur kommersialiseringen av drogen med större tillgänglighet i butiker, nya produkter och ökad halt av THC har påverkat den negativa utvecklingen.
I en kanadensiskt studie, med epidemiologen och familjeläkaren Dr. Daniel Myran som försteförfattare, har ett forskarlag följt utvecklingen av CHS-diagnosen på akutmottagningarna i den folkrikaste provinsen Ontario med runt 14 miljoner invånare.[iv]
Man delade in undersökningen i tre perioder. Den första var åren innan legaliseringen från 2014 till september 2018. Sedan följde legalisering med restriktioner av försäljningen fram till februari 2020. Den tredje perioden omfattade kommersialiseringen och med nya produkter fram till sommaren 2021, vilket sammanfall med covid-pandemin. Alla patienter över 15 år i Ontario inkluderades, samt de som omfattades av provinsens sjukförsäkringssystem.
12 866 akutbesök på grund av kräksyndromet från 8140 individer registrerades under hela perioden. Medianåldern var 27 år. 51,5 procent var kvinnor. 16,6 procent hade tidigare kommit in akut på grund av psykiatriska symtom. Knappt 8,8 procent av besöken ledde till inläggning på sjukhus.
Det anmärkningsvärda var inte mängden fall, men väl den starka ökningen. Från 0,26 besök per 100 000 invånare i januari 2014 till 3,4 i juni 2021. Det är en 13-faldig ökning. Det var särskilt efter kommersialiseringen under pandemin som ökningen sköt fart.